Stopp på Trizonia!

Vi närmar oss långsamt Korintkanalen. (for an English version please scroll down)

Nu har det gått två veckor sedan vår förra uppdatering. Sedan dess har vi legat förtöjda i hamnen Vathi på ön Ithaka. Vid vårt första försök att ankra i denna vackra hamn så var det så många båtar så vi fick vända och ankra i en vik utanför. Vi tror att det var ett bra beslut för på natten så började det blåsa och regna kraftigt. Vi misstänker att det blev problem när många båtar ankrar så nära varandra och det börjar blåsa från ett nytt håll. Men dagen efter så gick vi tillbaka och vi fick faktiskt plats vid den publika kajen. Här fanns det både vatten och elektricitet. Här var det trevligt att promenera och att äta på någon av restaurangerna. 

Vi hyrde en bil med besättningen på Frida af Wisby och körde runt ön på smala och vindlande vägar. Det blev flera stopp, som vid "Nymfernas Grotta" och Odysseus palats. På öns högsta punkt var utsikten hänförande. 

Efter Ithaka så ankrade vi två nätter i en naturhamn utanför civilisationen. Här var det långgrunt så vi fick ligga en bra bit ut från stranden, det var nästan som att ankra mitt i havet. På land här var det delvis låga träskmarker i kontrast till de annars bergiga omgivningarna. Vi ser nu att Grekland är väldigt kuperat men det är ju vanligt runt Medelhavet. Vi tog en promenad uppför det närmaste berget och stötte då på en grupp kor. Vi misstänker att korna i Sverige har det bra mycket bättre än korna här. Mycket lite att äta för dem, mest stenar och lite uttorkad vegetation. Knappt OK för getter ens!

Nästa hamn blev Messolonghi, åter till civilisationen. Men det blev gratis ankring och gummibåt in till kajen. Den här staden har satt sina avtryck i historien så det blev en historielektion när vi besökte "Garden of Heroes". Som alltid behöver vi alltid fixa med något, nu ställde Lotta upp med att byta lampa i ankarlanternan. Ingen liten uppgift då det är drygt 20 meter upp. Men hon gjorde det galant och skepparen var mycket glad att han slapp. 

Nästa stopp blev Nafpaktos, vi tänkte gå till Patras men där fick vi ingen plats. Men Nafpaktos var en mycket trevlig bekantskap. Det finns en lite cirkulär hamn omgiven av höga murar, men där vågade vi oss inte in utan vi låg på svaj utanför. Men staden var trevlig och vi gick uppför berget till den gamla fästningen. Den har sina rötter flera tusen år tillbaka och är en fantastisk byggnad. 

Vädret har blivit lite mer ostadigt nu, svalare framförallt på nätterna, vilket bara är skönt. Sen kommer det vindbyar, regn och åska som inte alltid finns med i någon prognos. Så ibland blir planerna ändrade snabbt, man behöver lätta ankar och gå vidare innan motvinden blir för hård eller regnet kommer. Så blev det senast när vi skulle lämna Nafpaktos för att gå till den lilla ön Trizonia med sin skyddade hamn. Det blåste ganska bra när vi skulle lägga till längs med piren men med god hjälp av båtgrannar och skicklig skeppare gick det bra. Det känns skönt att ligga fast i en kaj lite då och då och kunna gå av båten för en promenad eller gå ut och äta. Sen finns ju risken att man får besök på båten av en av alla katter som finns runt om. Men man får se till att luckorna är stängda ner i kajutan på natten.

______________________________________________________________

We are slowly approaching the Corinth Canal.

It has now been two weeks since our last update. Since then, we have been moored in the harbor of Vathi on the island of Ithaca. During our first attempt to anchor in this beautiful harbor, there were so many boats that we had to turn around and anchor in a bay outside instead. We think that was a wise decision, as the wind picked up and heavy rain began to fall during the night. We suspect that problems arise when so many boats are anchored close together and the wind shifts direction. However, we returned the next day and actually managed to secure a spot at the public quay, which offered both water and electricity. It was a lovely place for a stroll and for dining at one of the local restaurants. We rented a car with the crew from "Frida af Wisby" and drove around the island on narrow, winding roads. We made several stops, including at the "Cave of the Nymphs" and the Palace of Odysseus. The view from the island's highest point was breathtaking. After leaving Ithaca, we anchored for two nights in a natural harbor far from civilization. The water was shallow for a long distance out, so we had to anchor quite a way from the shore—it felt almost like anchoring in the open sea. On land, there were areas of low-lying marshland, contrasting with the otherwise mountainous terrain. We've noticed that Greece is very hilly, though that is typical for the Mediterranean region. We took a walk up the nearest mountain and encountered a herd of cows. We suspect that cows in Sweden have a much better life than the ones here; there was very little for them to eat—mostly rocks and some dried-out vegetation. It was barely suitable even for goats! Our next port of call was Messolonghi—a return to civilization. We anchored for free and took the dinghy to the quay. This town has left its mark on history, so we got a history lesson when we visited the "Garden of Heroes." There is always something that needs fixing; this time, Lotta stepped up to change the bulb in the anchor light. It was no small task, considering it's over 20 meters up, but she handled it brilliantly—and the skipper was very happy to be spared the climb. Next, we headed for Nafpaktos; we had intended to go to Patras but couldn't find a berth there. Nafpaktos, however, turned out to be a delightful discovery. There is a small, circular harbor enclosed by high walls, but we didn't dare venture inside; instead, we anchored offshore. The town itself was lovely, and we hiked up the mountain to the old fortress. It dates back thousands of years and is a magnificent structure. The weather has become a bit more unsettled lately—cooler, especially at night, which is actually quite pleasant. We're also seeing gusts of wind, rain, and thunderstorms that don't always appear in the forecasts. Consequently, plans sometimes have to change quickly; we need to weigh anchor and move on before the headwinds get too strong or the rain sets in. That's exactly what happened recently when we were leaving Nafpaktos for the small island of Trizonia, which has a sheltered harbor. It was quite windy when we went to moor alongside the pier, but thanks to the helpful neighbors and a skilled skipper, everything went smoothly. It feels good to be tied up at a quay every now and then, able to step off the boat for a walk or go out for a meal. Then, of course, there's the risk of a visit to the boat from one of the many cats in the area. You just have to make sure the hatches leading down to the cabin are closed at night.