Summering av höstens segling!

Vår båt är på landbacken nu! (for an English version please scroll down)

När detta skrivs är vi redan tillbaka i Sverige, så detta får bli en sammanfattning av tiden efter vår senaste blogg och fram till slutet av vår höstsegling.

Ett par dagar efter att vi passerade Korintkanalen så kom vi fram till Poros eftersom det var där det var bestämt att vi skulle plocka upp våra gäster Lotta och Robban.

 De kunde flyga direkt till Aten och därifrån gick det en snabb färja över till Poros som erbjuder en skyddad hamn och är en riktig metropol för turister. Här blev vi välkomnade och bjudna på fika av Kaj med hunden Charlie. Nästa dag kom våra gäster och innan de kom kunde vi få en långsides kajplats i den annars ganska överfyllda hamnen. 

Här finns det massor av restauranger att välja på och trots att det börjar bli lågsäsong var det gott om turister. Det blev ett par trevliga promenader i omgivningarna innan vi lämnade Poros. Vår ursprungliga plan var att hinna se lite mera av den här sidan av Peloponnesos, som kanske Hydra. Men på grund av att vi blev tvungna att stanna så länge i Itea så hann vi inte med det under höstens segling. För meningen var att Lotta och Robban skulle få vara med om att segla tillbaka genom Korintkanalen och så blev det. Men innan dess skulle vi uppleva lite till, som att snorkla över en sjunken stad! Den antika staden Epidaurus har nämligen delvis sjunkit och ligger nu på lämpligt djup för att kunna upplevas med snorkel och cyklop. 

Det blev en fantastisk upplevelse för oss alla och vattnet var fortfarande behagligt varmt. Det blev även ett par nätter för ankar utanför en liten trevlig grekisk by (Korfos).

 Sedan vände vi stäven västerut och gick igenom Korintkanalen en andra gång. Vädret var perfekt och ännu en gång fick vi uppleva denna mäktiga kanal.

 Fantastiskt att man kunde genomföra ett så stort projekt redan på 1800-talet med endast den tidens verktyg. Redan år 67 gjorde kejsare Nero ett misslyckat försök att med 3000 slavar gräva en kanal. Så man förstår att behovet har funnits länge. Men största anledningen till att man lyckades denna gången var för att nu fanns det dynamit, tack vare den svenska uppfinnaren Alfred Nobel. Så Sverige har på ett sätt bidragit till denna fantastiska kanals tillkomst. Idag har nog kanalen förlorat i betydelse för yrkessjöfarten men som turist är den fantastisk att uppleva. Det borde vi vara lite stolta över. Nästa hamn blev tillbaka till Itea där vi legat nästan en vecka på vår väg österut. Vi ville nämligen att även Lotta och Robban skulle få chansen att besöka Delfi. Tyvärr regnade det ganska mycket den dagen så upplevelsen blev nog inte den bästa.

 Men dagen efter då vi lämnade Itea bakom oss så var det fint väder igen. Det var nu lite kyligare och det märktes att hösten närmade sig. När vi tittade mot de höga bergen i fjärran kunde vi se att det redan var snö där uppe på topparna.

 Ganska fantastisk att kunna segla i värmen och se snö i fjärran. Nästa stopp blev en ankring utanför en Nafpaktos, här låg vi även på vår väg österut. Det blev en promenad upp till en slottsruin med en fantastisk utsikt och sedan en fika inne i den mycket vackra gamla hamnbassängen.

 Dagen efter gick vi till Greklands tredje största stad, Patras. Härifrån kunde våra gäster ta en buss tillbaka till Aten för att sedan flyga hem därifrån. Vi hade gjort en plan för veckan med våra gäster och vi kunde nästan genomföra den som vi tänkt. Man är beroende av vädret när man seglar så man kan inte alltid genomföra det man planerat, men den här veckan så gick det ganska bra. Det var så trevligt att de kunde följa med oss och det blev ett bra minne för oss alla. Nu kände vi oss lite stressade att hinna tillbaka till Preveza för den planerade upptagningen. Vädret så här års kan bli ganska blåsigt men våra farhågor besannades som tur var inte utan vi fick ett par dagar med lagom vindar så att vi lugnt kunde ta oss tillbaka.

 Upptagningen är man av någon anledning alltid nervös inför men den gick utan problem. Marinan som båten ligger på är allt annat än mysig men de är mycket proffsiga när de hanterar båtarna så man bör vara trygg.

 Efter ett par dagars förberedelser av båten inför vintern så tog vi bussen till Aten där vi bokat hotell för två nätter. På det här sättet fick vi en hel dag att turista och se det viktigaste i Aten. Det blev en biljett på en "hop-on hop-off" buss och ett besök på Akropolis.

 Så nu ett uppehåll i vårt äventyr och tillbaka till det mer vanliga livet i Sverige. Vi tycker att det blev en bra höstsegling med lite av varje, som:

-vandringar på nya ställen, ibland med fantastiska vyer

-kultur och historia

-möten med gamla och nya bekantskaper

-utmaningar

-slappa dagar

-sol och bad

-ödemarker och storstadspuls

Vi känner att vi är lyckligt lottade att få leva detta livet, men så klart längtar vi alltid efter att få träffa våra nära och kära där hemma. Så "borta bra, men hemma bäst" gäller även för oss. Men att ha minnen att dela med någon är ändå en bra krydda för livet. Det här är vårt sätt att skaffa oss positiva minnen och det har varit bra för oss. Nu kommer vi inte segla igen förrän våren 2027. Den lösa planen är att då kommer vi segla söderut utefter Peloponnesos och vara kvar i Grekland. Tack för att du orkade läsa ända hit och på återseende nästa år.

—-------------------------------------------------------

Our boat is parked on the hard!

As I write this, we are already back in Sweden, so this will serve as a summary of the time following our last blog post, leading up to the end of our autumn sailing trip. A couple of days after passing through the Corinth Canal, we arrived at Poros—the designated meeting point to pick up our guests, Lotta and Robban. They flew directly to Athens, and from there, a fast ferry took them over to Poros, which offers a sheltered harbor and serves as a major hub for tourists. Upon arrival, we were welcomed by Kaj and his dog, Charlie, who treated us to *fika* (coffee and a snack). Our guests arrived the following day; fortunately, we had managed to secure a berth alongside the quay in an otherwise quite crowded harbor. There are plenty of restaurants to choose from here, and despite the onset of the low season, there were still many tourists around. We enjoyed a few pleasant walks in the surrounding area before departing Poros. Our original plan had been to explore more of this side of the Peloponnese—perhaps visiting Hydra—but because we were forced to stay in Itea for so long, we didn't have time for that during this autumn voyage. The intention was for Lotta and Robban to experience sailing back through the Corinth Canal, and that is exactly what we did. But before that, we had one more adventure in store: snorkeling over a sunken city! The ancient city of Epidaurus has partially submerged and now lies at a perfect depth for exploration with a snorkel and mask. It was a fantastic experience for all of us, and the water remained pleasantly warm. We also spent a couple of nights at anchor off a charming little Greek village called Korfos. Then we turned our bow westward and passed through the Corinth Canal a second time. The weather was perfect, and once again, we had the chance to experience this impressive canal. It is truly remarkable that such a massive project could be carried out as early as the 19th century, using only the tools available at the time. As far back as 67 AD, Emperor Nero made an unsuccessful attempt to dig a canal using 3,000 slaves—which goes to show that the need for it had existed for a long time. However, the primary reason for success this time around was the availability of dynamite, thanks to the Swedish inventor Alfred Nobel. In a way, then, Sweden contributed to the creation of this magnificent canal. While the canal may have lost much of its significance for commercial shipping today, it remains a fantastic experience for tourists—something we can certainly take a bit of pride in. Our next port of call was a return to Itea, where we had previously spent nearly a week on our way east. We wanted to ensure that Lotta and Robban also had the chance to visit Delphi. Unfortunately, it rained quite heavily that day, so the experience was perhaps not as good as it could have been. But the following day, as we left Itea behind, the weather turned fine again. It was a bit cooler now, a clear sign that autumn was approaching. Looking toward the high mountains in the distance, we could see snow already resting on the peaks—a striking contrast: sailing in the warmth while gazing at snow in the distance. Our next stop was an anchorage off Nafpaktos—a spot where we had also stayed on our eastward journey. We took a walk up to the ruins of a castle, which offered a fantastic view, followed by a coffee break by the beautiful old harbor basin. The following day, we arrived in Patras, Greece's third-largest city. From here, our guests could catch a bus back to Athens to fly home. We had mapped out a plan for the week with our guests, and we were able to follow it almost exactly as intended. When sailing, you are at the mercy of the weather—so you can't always stick to your original plans—but things went quite well this week. It was a wonderful experience having them join us, and it created a great memory for us all. We then felt a bit pressed for time to get back to Preveza for the scheduled haul-out. The weather can get quite windy at this time of year, but fortunately, our concerns didn't materialize; instead, we enjoyed a few days with moderate winds, allowing for a calm return journey. For some reason, the haul-out process is always a source of nervousness, but it went off without a hitch. While the marina where the boat is kept is anything but cozy, the staff are highly professional in how they handle the vessels, so you can rest assured that everything is in good hands. After spending a couple of days preparing the boat for winter, we took a bus to Athens, where we had booked a hotel for two nights. This gave us a full day to sightsee and take in the highlights of Athens—including a ride on a "hop-on, hop-off" bus and a visit to the Acropolis. And so, our adventure takes a pause as we return to our more routine life back in Sweden. We feel that our autumn sailing trip turned out well, offering a bit of everything, such as:

-hikes in new places, sometimes with fantastic views

-culture and history

-encounters with old friends and new acquaintances

-challenges

-lazy days

-sun and swimming

-wilderness areas and the pulse of the big city

We feel fortunate to be able to live this life, though, of course, we always long to see our loved ones back home. So, the saying "away is good, but home is best" holds true for us, too. Still, having memories to share with someone adds a wonderful spice to life. This is our way of gathering positive experiences. We won't be sailing again until the spring of 2027. The rough plan is to sail south along the Peloponnese and remain in Greece. Thanks for sticking with it all the way to the end—see you again next year!