Våra sista veckor i Grekland!

När detta skrivs är vi tillbaka i Sverige så detta får bli en sammanfattning av våra sista veckor i Grekland. (for an English version please scroll down)

Efter vårt stopp i Lefkada där vi firade vår bröllopsdag så fortsatte vi söderut och återförenades med kompisbåten Vilma i en naturhamn på Meganisi. Här var vi inte ensamma längre men man kan fortfarande förväntas ha ett rimligt avstånd mellan båtarna. Här kunde vi ligga med ankaret i stäven och långa linor mot land.

 Linorna till land fick Lotta simma iland med. Eva och Janne har haft sin båt här i flera år och ville visa oss några av deras favoriter, en kväll blev det besök på en restaurang med en fantastisk utsikt högt upp på ett berg.

 En minnesvärd kväll med goda vänner, vi kände oss så privilegierade med det här livet!

Det blev även en heldags cykelutflykt med Eva och Janne runt hela ön Meganisi. Det blev flera stopp för svalkande bad (det börjar bli väldigt varmt nu) och en lunch på en restaurang.

Här lämnade Eva och Janne oss, för nu skulle de åka hemåt. De har sin båt på samma ställe som vi kommer ha vår båt under sommaren. De har åkt bil hela vägen hit ner från Sverige och ska nu ta samma eller liknande vägar tillbaka hem.

När vi lämnat Vilma var det dags att möta upp med Frida af Wisby som vi hade seglat med tidigare. Vi träffades i den skyddade viken Nidri där det aldrig blir fullt och ankarbotten alltid ger säkert fäste. Så en praktisk plats att stämma möte på. Vi hann med ett trevligt restaurangbesök och uppdaterade oss om vad som hänt sedan sist vi såg. Även Frida af Wisby skulle lämna båten och resa hem till Sverige så sedan blev vi kvar själva. Eftersom det inte var så många dagar innan även vi skulle hemåt så vågade vi oss inte för långt söderut utan lite fantasilöst så gick vi tillbaka till Meganisi till nästan samma ställe som vi legat tidigare. 

Andra dagen var vädret som vanligt soligt och varmt och inget annat fanns i väderprognosen. Eftersom det var fredag kväll så firade vi med en drink i sittbrunnen, men ett mörkt moln kom farande på himlen. Och strax efter började det blåsa kraftig mot vår sida, så pressen blev mycket stor på våra långa landlinor. Helt plötsligt släppte den linan som höll emot mot vinden så båten drev med vinden tills den andra linan sträcktes. Precis då så fastnade den linan på vår gummibåt som olyckligtvis välte med motor och allt. Situationen blev ännu mer kaotisk när även den landlinan släppte så att vi drev ner mot vår båtgranne i lä. Men precis innan vi slog i grannbåten så hann vi starta motorn och köra ut mot vårt ankare. En sådan tur att vi var på alerten och hann köra ut mot ankaret. Vi tog upp ankaret och flyttade oss en bit ut på öppet vatten. Där vände vi på gummibåten men motor var säkert under vatten i 10 minuter. Vi undrade förstås om den var förstörd nu eller om den skulle gå att rädda. Men var skulle vi ankra nu? Vi letade ett tag efter en ledig lämplig plats men snart skulle det bli mörkt och det var ont om bra platser med inte alltför stort djup för att kunna ankra. Samtidigt blåste det kraftigt från den mörka molnfronten. Vi valde det enklaste och säkraste och gick tillbaka till Nidri där det ju alltid finns plats och bra ankarfäste. Det här är skillnaden mellan att ta en fredagsdrink hemma och på en båt. Man vet aldrig om man kommer få dricka hela i lugn och ro på en båt. 

Dagen efter fick Magnus den tråkiga uppgiften att försöka rädda motorn. Men det gick faktiskt bättre än väntat för efter att ha tömt förgasaren och bytt olja i motorn samt tagit ut tändstiften och dragit runt motor ett tag så gick den att starta. Konstigt nog verkar den inte ha tagit någon skada men helt säker kan man nog inte vara. Men efter att vi kört den en hel del så kan det inte finnas något saltvatten kvar i den. Nidri ligger vid ön Lefkada som inte är så liten och vi ville se mera av ön så vi hyrde en bil över dagen. Och på en dag hinner man se det mesta av ön. Vägarna är bra men har ofta många kurvor för ön är bergig. Det blev en dag med mycket intryck av natur och utsikter. Lite utanför turistorterna är det inte mycket trafik, inte innan högsäsong i alla fall. Bland förslag på aktiviteter hittade vi en vandringsled till ett vattenfall mitt på ön. Men när vi kom fram var vi helt själva och det var dåligt skyltat. Att vandra verkar inte vara något som har hög prioritet för varken greker eller turister som kommer hit. I Spanien var det ofta bättre ordnat för vandring, är vår reflektion. Den högsta punkten på Lefkada är på nästan 1200 meter men den hann vi inte besöka, men vi fick se flera fantastiska utsikter.

 Sedan tog vi oss norrut närmare stället där vi skulle lämna båten under sommaren. Utanför Preveza ligger det 3 stora marinor där man kan förvara båten på land. Det här är ganska stora anläggningar och på ett ganska litet område ligger flera tusen båtar uppställda i långa rader. Vi bokade plats redan i början av året och vi har bokat plats för ett helt år. Då ingår förvaring och en upptagning och en sjösättning, så om vi vill använda båten i höst så får vi betala extra för det. Totalt blir det lite billigare för oss att ha båten i Grekland jämfört med de andra länder som vi varit i. 

Fast när man använder båten i Grekland måste man betala en skatt varje månad, skatten beror på båtens längd och vi får betala ca 1200 SEK per månad. Fördelen med det är att överallt är det gratis att slänga sopor och jämfört med Italien och Spanien är det mycket renare överallt. Vi tycker att det är OK att man ta in denna avgift för turister, men tycker att det är konstigt att man har ett system för att betala skatten som kan göra vem som helst vansinnig. Det tog nog ett par timmar för oss, en annan besättning vi pratade med lyckades inte alls. Det kändes nästan som att tanken var att ta in mera pengar genom böter för de som inte lyckats betala. Men kanske inte, för vi har inte ännu blivit kontrollerade.

Vi har haft ovanligt lite teknikstrul i år, men efter det kraftiga regnet och starka vindarna som vi fick i Montenegro så slutade vindgivaren att visa vindstyrka. Men efter ett par veckor med sol och värme har den plötsligt börjat fungera igen! Och vi som planerade att åka upp i masten och rengöra kontakterna till givaren. Nu slipper vi det! Men då slutade vår ankarlanterna att fungera så nu måste vi upp i masten i alla fall. Men det får vänta till i höst, kanske den lagar sig själv. Man kan ju alltid hoppas. Men nu står båten på land under sommaren och när vi kommer tillbaka så ska vi måla på ny bottenfärg innan höstens äventyr kan börja. Vi tror att vi kommer tillbaka i början av september. Så följ oss gärna då igen och tack för att du läste ända hit.

—---------------------------------------------------------------------------------------

As this is being written we are back in Sweden so this will be a summary of our last weeks in Greece.

After our stop in Lefkada where we celebrated our wedding anniversary we continued south and were reunited with our friend's boat Vilma in a natural harbour on Meganisi. Here we were no longer alone but you can still expect to have a reasonable distance between the boats. Here we could lie with the anchor in the bow and long lines towards shore. Lotta had to swim ashore with the lines to shore. Eva and Janne have had their boat here for several years and wanted to show us some of their favourites, one evening we visited a restaurant with a fantastic view high up on a mountain. A memorable evening with good friends, we felt so privileged with this life!

There was also a full day cycling trip with Eva and Janne around the entire island of Meganisi. There were several stops for cooling baths (it is starting to get very hot now) and lunch at a restaurant.

Here Eva and Janne left us, because now they were going home. They have their boat in the same place as we will have our boat during the summer. They have driven all the way down here from Sweden and will now take the same or similar routes back home.

When we left Vilma it was time to meet up with Frida af Wisby who we had sailed with earlier. We met in the sheltered bay of Nidri where it is never over crowded and the anchorage always provides a secure hold. So a practical place to meet. We managed a nice restaurant visit and updated ourselves on what had happened since we last saw each other. Frida af Wisby was also leaving the boat and travelling back to Sweden so we were left alone. Since it was not that many days before we were also going home, we did not venture too far south but a little unimaginatively we went back to Meganisi to almost the same place we had been before. The second day the weather was sunny and warm as usual and there was nothing else in the weather forecast. Since it was Friday evening we celebrated with a drink in the cockpit, but a dark cloud was approaching in the sky. And shortly after, the wind started blowing hard on our side, so the pressure on our long shorelines became very great. All of a sudden, the line that was holding against the wind let go, so the boat drifted with the wind until the other line was stretched. Just then, that line got caught on our dinghy, which unfortunately capsized with engine and everything. The situation became even more chaotic when that shoreline also let go, so we drifted down towards our neighbor's boat to the lee. But just before we hit the neighbor's boat, we had time to start the engine and drive out to our anchor. It was such luck that we were on the alert and had time to drive out to the anchor. We picked up the anchor and moved a bit out to open water. There we turned the dinghy over, but the engine was probably under water for 10 minutes. We wondered of course if it was destroyed now or if it could be saved. But where should we anchor now? We looked for a while for a suitable place, but it would soon be dark and there were few good places with not too much depth to anchor. At the same time, there was a strong wind from the dark cloud front. We chose the easiest and safest way and went back to Nidri, where there is always room and a good anchorage. This is the difference between having a Friday drink at home and on a boat. You never know if you will be able to drink it all in peace and quiet on a boat. The next day, Magnus was given the tedious task of trying to save the engine. But it actually went better than expected because after emptying the carburetor and changing the oil in the engine, as well as taking out the spark plugs and cranking the engine for a while, it was able to start. Strangely enough, it doesn't seem to have taken any damage, but you can't be completely sure. But after we drove it a lot, there can't be any salt water left in it. Nidri is located by the island of Lefkada, which is not that small, and we wanted to see more of the island, so we rented a car for the day. And in one day you can see most of the island. The roads are good but often have many curves because the island is mountainous. It was a day with a lot of impressions of nature and views. A little outside the tourist resorts there is not much traffic, not before high season anyway. Among the suggestions for activities we found a hiking trail to a waterfall in the middle of the island. But when we arrived we were all alone and it was poorly signposted. Hiking does not seem to be something that has a high priority for either Greeks or tourists who come here. In Spain it was often better arranged for hiking, is our reflection. The highest point on Lefkada is almost 1200 meters but we did not have time to visit it, but we did see several fantastic views. Then we went north closer to the place where we would leave the boat during the summer. Outside Preveza there are 3 large marinas where you can store the boat on land. These are quite large facilities and in a fairly small area there are several thousand boats lined up in long rows. We booked a place at the beginning of the year and we have booked a place for a whole year. That includes storage and one pick-up and one launch, so if we want to use the boat this fall, we will pay extra for it. Overall it is a little cheaper for us to have the boat in Greece compared to the other countries we have been to. However, when using the boat in Greece you have to pay a tax every month, the tax depends on the length of the boat and we have to pay about 1200 SEK per month. The advantage of that is that everywhere it is free to throw away garbage and compared to Italy and Spain it is much cleaner everywhere. We think it is OK to collect this fee for tourists, but think it is strange that they have a system for paying the tax that can drive anyone crazy. It probably took us a couple of hours, another crew we spoke to did not succeed at all. It almost felt like the idea was to collect more money through fines for those who failed to pay. But maybe not, because we have not yet been checked.

We have had unusually few technical problems this year, but after the heavy rain and strong winds that we had in Montenegro the wind sensor stopped showing wind speed. But after a couple of weeks of sun and heat, it has suddenly started working again! And we who planned to go up the mast and clean the contacts to the transducer. Now we don't have to! But then our anchor lantern stopped working so now we have to go up the mast anyway. But that will have to wait until autumn, maybe it will fix itself. You can always hope. But now the boat is on land during the summer and when we come back we will paint a new antifouling before the autumn adventure can begin. We think we will be back at the beginning of September. So please follow us again and thank you for reading this far.